Jag fick fotat en del igår , men vilken prestationsångest man får när man faktiskt ska fota något viktigt..

 

Jag tappade bort mig här, och fick ta en paus i inlägget. Världen är alltbra liten, tvn är på i bakrunden och jag hör om en kille från Bollebygd ( där jag bodde fram tills jag var fem år ) Som blev adopterad när han var liten, och jag rotar genast fram ett kort som är taget för 23 år sedan då jag var 4 år och jag hade tagit på honom min klänning och tofs. Jag var tvungen o ringa Pappa och kolla om det verkligen var han, och visst var det de.

 

Så jäkla häftigt! Och ibland är det lite läskigt hur väl jag kommer ihåg ansikten alltså..