De här små ligger i sängen här bredvid och sover, jag tittar på dem.. Jag går igenom bilderna på minneskortet i kameran, och inte ens då kan jag förstå att de är här. Och att de är våra?

 

Jag hade så gärna velat skriva en förlossningsberättelse, men när twinsen sover så känner man sig lite stressad över att bli avbruten.. Men jag gör ett försök!

 

Söndagen den 12:e Juli  Vi var ute och shoppade, åkte runt till lite olika butiker. Jag tog en powernap i bilen medans Vlatko var på biltema, kände mig rätt trött i både kropp och knopp och minns att jag sa till Vlatko att jag faktiskt ville åka hem (och jag brukar aldrig tröttna på att gå i butiker, aldrig)  Men trots det så hade jag inga värkar, förvärkar eller andra känningar alls. Vi köpte med oss hämtmat påvägen hem och efter vi hade ätit så gick jag upp till sovrummet och la mig, Vlatko la sig på soffan på nedervåningen.. Jag skrev ett blogginlägg genom mobilen och sen somnade jag, jag vaknar av ett klick "nertill" och i samma sekund kom en smärta som liknade mensvärk, men inte alls så intensiv.. Men den liksom var där. Jag fick en känsla av att vattnet hade gått i samband med "klicket" och jag ställde mig upp, visst kom det lite vatten men jag kunde ändå inte avgöra ifall det var en vattenavgång eller inte (det var ju inte som på film om man säger så) Det var ytterst lite vatten. Jag gick ner till Vlatko och bad honom hålla mig sällskap för att jag var lite orolig. Vi la oss igen och efter ca 10 minuter så vaknade jag till av att smärtan var rätt intensiv,men avtog efter någon minut. Jag gick upp igen.. Och denna gången kom det en del blod.

 

Vi bestämde oss för att ringa till Östra i och med att jag skulle få injektioner av antibiotika innan en förlossning och efter vattnet hade gått, så kändes det viktigt att vi kom in i tid. Smärtan var inte alls intensiv, men magkänslan sa mig att något var på gång. Jag hade alltså inga värkar ännu. Vi var välkomna in, i och med blödningen och misstanke gällande vattenavgång. BB-väskan låg redan i bilen, men vi fick packat ihop de sista viktiga, samt kamera innan vi åkte. 19.30 Ca, var vi på specialförlossningen på Östra, en gynundersökning gjordes och barnen hade de fint med vatten i hinnorna, men jag kände hur hela magen började dra ihop sig och att jag började få värkar. Jag kunde inte sitta ned längre.. Läkaren såg nu att jag blödde och hon gjorde en undersökning till, och konstaterade vattenavgång. Vi blev kopplade till en CTG-maskin och då kom värkarna med 3 minuters mellanrum ca, men barnens hjärtljud var inte påverkade av mina värkar.. Vilket var väldigt skönt att se. När barnmorskan kom in för att läsa av resultaten från CTG-maskinen så sa hon på direkten att vi skulle stanna kvar, men att vi kunde gå till BB och fika om vi ville medans vi väntade på ett rum. Men i samma sekund som hon sa det så var smärtan inte hanterbar längre, och detta handlade om ett par minuter från att gynundersökningen gjordes. Jag skrek rakt ut och vi blev skickade till ett stort förlossningsrum.. De sa till Vlatko att det var hög tid att hämta BB-väskan ur bilen, kameran och parkera om bilen nu. Jag bytte om, sköterskan kollade mitt blodtryck och konstaterade att jag hade väldigt ont och ett par sekunder senare så låg jag i sängen med lustgas.

 

Jag delar upp min berättelse i delar, annars blir det alldeles för mycket text för er att läsa.. Dessutom hör jag hur ett barn har börjat "knorra" här ♥ Återkommer!!

 

 

Later!