Men idag känns det betydligt bättre, och självklart kör vi på igen .

Igår hade vi en härlig kalas Lördag! Fick en välbehövd dos av min familj, tårta , pizza och minipussar. På kvällen fick vi finbesök och fastnade som väntat framför Melodifestivalen! Loreen gick äntligen vidare, i ett år har jag gått och stört mig på att hon inte tog hem allt förra året . Men nu har svenska folket insett. Finally!

Magen känns som vanligt igen, svullnaden har lagt sig.. Så nu har jag endast chips och pizza att skylla på när det gäller svullen buk. Från att vi satte tillbaka ägget har jag inte känt något alls, liksom varit som vanligt ( vilket nog är helt normalt ) klart man inte känner av ett litet microskopiskt ägg. Men idag har det varit annorlunda, ingenting som egentligen haft ont av utan bara lite mensvärk som bara finns där.. Jag hoppas på att det håller på fastna och att mensen är låååångt låååångt borta. Den brukar ju gilla att dyka upp på Måndagar annars. Time will tell!

Nu ska jag kila, tänkte överaska Vlatko med tvårätters efter en svettig innebandy match.

So long.

Jag har mått sämre idag än igår och magen blir tyvärr inte bättre utan sämre ( hoppas att det vänder nu dock ) .

Men i vanliga fall vid ett ägguttag så blir man öm, blöder lite och sticken och sprutorna som satts gör att det blir lite konstigt efteråt. Men jag har blivit överstimulerad, inte allvarligt hoppas vi, men det lär visa sig. Efter många om och men så bestämde de sig för att sätta in ägget . Det enda ägget, vill jag tillägga. Vilket var svårt att höra först.. Att det bara blev ett som delat sig så bra att det var värt att använda. Men sen tänkte vi om! Lyckliga? JA! Det var ett ägg, vårt ägg. Det kunde varit noll. 4 Celler och redo att gro .

Men tack vare överstimuleringen skall jag hålla god kontakt med sjukan och hoppas på att svullnaden och smärtan går ner. Hade det varit den allvarliga "sorten" av överstimulering så hade de inte satt in ägget igen. Så nu hoppas vi på att det inte utvecklas till något allvarligt heller, och att de får sitta kvar och hoppas att de trivs i min kropp!

Oh yes, nu börjar resan . Ett steg närmare.. Varje dag!

Mycket tårar, lycka och ledsamhet idag . Man vill så gärna vara på topp hela tiden, men ibland faller man.

Men huvudsaken är att man reser sig igen .

Och tack Camilla för besöket idag! Det var inte långt ifrån tårar där heller .. Fina fina människa, tack för att du finns och ALLTID förstår . Godnatt !

Godmorgon ! Ahh, idag är jag rätt taggad alltså.. Shit vilken spännande dag. En av de viktigaste dagarna i vårat liv och jag kan inte låta bli att skutta runt här hemma. Men de dära "tänk om" tankarna har snuddat förbi ett par ggr men jag har bestämt mig att tro och hoppas tills motsatsen är bevisad. Att gå och misstro tekniken, naturen och sig egna kropp, det tror jag inte är nyttigt för någon.

Jag hoppas att de har hunnit befruktas i 48 timmar och att vi slipper ett samtal runt lunch.

AH! Nu måste jag sysselsätta mig med något innan jag spricker av förväntan.

Kram !

Hej! Det gick jättebra idag, jag har en förmåga att förvänta mig den värsta smärtan ever (vilket är bra i sådana lägen) och blir istället rätt nöjd av den lilla smärtan jag faktiskt kände. Lokalbedövningen gick super och "ingreppet" med. Vi fick ut 7 ägg och nu är det bara att vänta och se, och självklart hoppas på att något blir befruktad. I sådana fall blir jag befruktad på Onsdag och då sätts de in igen.

Jag har dock varit hög som ett hus efter två morfindoser, mest hela dagen faktiskt. Det blev riktigt jobbigt där ett tag och jag somnade på soffan när jag kom hem. Det är först nu den riktiga smärtan har kommit.. : ( Men, it's so worth it.

Och nej, Vlatko svimmade inte. Men barnmorsorna (?) var snälla som passade upp han med saft när han blev som grönast i ansiktet. Tack för handen!

Vlatko är en fantastisk människa att dela dessa motgångar med . Ibland så blir det bara "jag jag jag" men vi går faktiskt igenom detta tillsammans. Och jag tror hans framtidsplaner kan ha förändrats lite? Undersköterska, och sticka nålar i magen på folk hela dagarna.. Kanske kan vara något?

Ja, dessa män.. Tror ni han svimmar imorgon?

.. Jag kom hem från jobbet, gled ner i stolen framför datorn medans Vlatko fixade käk. Snurrade runt på mina favoritbloggar och vad ser jag? Jo, att det hålls tummar för oss där ute, att ett helt blogginlägg från min favoritblogg, ägnat åt mig/oss. Det blev översvämning i mina ögon och vi skyller på hormonerna vi fyllt på med. Men alltså, det finns fina människor? Det är just detta jag pratat om, att göra något fint för någon annan. Men detta gjorde min dag och ni är helt underbara allihopa som klickar er in här för att önska oss lycka till, och det är inte alla som bara spionerar och smygläser (Skäms på er! Lämna ett avtryck)

Jen! Spara en tumme tills på Onsdag är du snäll, för då ska äggen in igen och då behöver vi all tur vi kan få : )

Puss på dig din fantastiskaprovocerandemänniskasomgillarattskrivaallttillsammanssåhär .

Nu är jag så färdig med sprutorna, för denna gången iallafall! Imorgon blir det andra bullar. Morfinchock i armvecket är väl ingenting. Okejdå. Lite nervös är jag allt! Jag är hur nöjd som helst bara de hittar något ägg som går att använda. Resten tar vi senare..

Nu, jobb!

So long .

Lilla fashionista!  " Linda, kom.. vi går ut! Ta kort på mig.."  Knäppgök! Men vilket väder vi har, helt sanslöst vad lycklig man blir av det och fina besked. På Måndag plockar de äggen, tio stycken är hittade men sen får vi se om de är något att ha. Men allt ser väldigt bra ut, so far.. so good.

Tack för tummarna, ni är bäst!!!!!

Dags för andra ultaljudet nu! Det ska mätas och trixas. Så, vi får se om de plockar några ägg denna vecka eller om det blir nästa.. : )

Ha en trevlig Onsdag så hörs vi senare!

Där satt den, nytt ultraljud på Onsdag och sprutor i två dagar till. Sen plockar de eventuellt äggen på Fredag eller Måndag. Vi får se vad de säger på Onsdag, spännande. Vi är spända här hemma.. Och sådär fjantigt puttinuttiga. 

.. Jag har varit på mååånga ultraljud, checkat bla cystor.. Mätt blåsor och dylikt. Haft problem med cystor som spruckit och läckt ut och för många äggblåsor efter jag ätit pergotime, men att vi kanske i framtiden ska göra ultraljud av en helt annan anledning än den som är nu känns helt ofattbart, att det ens finns ett kanske. När jag sätter den dära nålen i magen så vaknar jag till och inser att vi är fanimej ett steg närmare.. Ett steg närmare än vad vi någonsin har varit. Det finns en chans.

Detta kommer vara den längsta månaden i mitt liv kan jag lova. Jag sysselsätter mig med annat och umgås med de som får mig att må bra. Finns för många energitjuvar där ute som direkt ska vara där och peka ut alla fel och alla dessa " tänkt om " kommentarer man får, trist.. Synd att ni inte vet hur mycket ni sårar någon , kanske inte betyder något för dig. Men för mig.

Jag är väääl medveten om alla " tänk om " tankar, tro mig. Men utan hopp så kommer vi ingenstans i vår livssituation. Det kommer vara värt ALLT!

Och tack tack tack för all uppmuntran, stöd och tummar! Ni är bäst.